Förstora
BOOK. Skönläsning. Författarmöten. Läsupplevelser. Nytt & Hett.
Mer BOOK
Sophie Kinsella
Ålder: 41.
Namnet: Hon heter egentligen Madeleine Sophie Wickham, men tog pseudonymen Sophie Kinsella när hon började skriva sina framgångsrika Shopaholic-böcker.
Familj: Hon har fyra söner, Freddy, 14, Hugo, 12, Oscar, 5, och Rex, snart ett år, med maken Henry.
Bor: I ett hus i Wimbledon, västra London.
Aktuell: Med den senaste av Shopaholic-böckerna: En mini-shopaholic i mammas fotspår.
Bakgrund: Växte upp i Putney, västra London. Båda hennes föräldrar var lärare, i matematik respektive engelska. Hon arbetade tidigare som finansjournalist, men tröttnade och började skriva böcker istället. I dag har hon släppt 18 böcker, sju av dem som Madeleine Wickham. Det finns i dag sex böcker i Shopaholic-serien.
En av världens bäst säljande författare sitter på sitt kontor. Det finns varken skrivare eller pappersåtervinning. Hon behöver inte bry sig om att diska sin fikamugg. Kontoret är nämligen ett franskt kafé nära hennes hem i exklusiva Wimbledon Village i västra London, där du hittar tennisstjärnor som Maria Sjarapova och Rafael Nadal mellan matcherna. Nu sitter Sophie Kinsella, chick lit-författaren bakom den framgångsrika Shopaholic-serien, vid ett rustikt träbord på kafékedjan Le Pain Quotidien och tittar diskret på folk. Hon fantiserar om deras liv, smyglyssnar på deras samtal och dricker sitt gröna te så långsamt att hon kan sitta kvar i flera timmar.
– Personalen känner mig här. Jag får sitta kvar hur länge jag vill utan att bli utkörd fast jag knappt beställer något, säger Kinsella och skrattar.
41-åringen tillbringar lika mycket tid på att lyssna på människor som att skriva. Så det kan gå många fikadagar innan hon sätter sig vid en dator för att skriva om sin populära hjälte Becky och hennes problem att kombinera vardagen – kärlek, familj och yrkesliv – med sitt shoppingberoende. Kinsella själv måste kombinera författarjobbet med att vara mamma åt Freddy, 14, Hugo, 12, Oscar, 5, och Rex, snart ett år. Hon har en strikt regim på jobbet.
– Först när jag har hela historien klar för mig sätter jag mig och skriver. Då blir det mer som ett fabriksjobb. Då bestämmer jag att 1 000 tecken måste bli klara varje dag. Vid det laget vet jag redan exakt hur de olika delarna i boken ska fogas samman. Jag skriver inte ett ord förrän jag vet det.
Som en Ikeamöbel! Du måste ha koll på alla skruvarna innan du börjar sätta ihop hyllan.
– Exakt! Man kan inte sätta ihop halva möbeln och komma på att det saknas en mutter.
Vad gör du när du kör fast?
– Då tar jag hjälp av sprit. Min man och jag går ut och dricker cocktails. Sprit öppnar ett fönster till kreativitet, men det gäller att komma ihåg att det där fönstret bara är öppet en liten stund.
Bollar du många idéer med din man?
– Ja, han är jättebra eftersom vi har precis samma humor. Han arbetar som rektor, men på fritiden är han en sådan där person som skickar in vitsar till tidningar i förhoppning om att få dem publicerade. Han lyckas relativt ofta, faktiskt.
Sophie Kinsella har sålt över åtta miljoner böcker. Hon heter egentligen Madeleine Wickham, men bytte till pseudonymen Sophie Kinsella när hon ville skriva mer komiska böcker med utgångspunkt i kvinnors vardag.
Hon skickade in sin första bok i serien, En shopaholics bekännelser, som senare blev Hollywoodfilm, under pseudonym. Trots att hon redan var en etablerad författare ville engelskan övertyga sig själv om att det nya materialet om en journalist och hennes kreditkortsskulder höll måttet. Hennes förläggare älskade boken. Nu finns sex romaner om Becky. I nysläppta En mini-shopaholic i mammas fotspår brottas huvudrollsinnehavaren med att vara småbarnsmamma.
– Den första boken var så annorlunda från vad mina läsare förväntade sig av mig. Det var mycket mer humor och jag bestämde mig för att ta ett annat namn bara därför. Jag heter Sophie i mellannamn och min mammas efternamn är Kinsella.
Hon älskar sitt artistnamn.
– Det är en lyx att kunna ha en pseudonym. Ingen känner mig under mitt riktiga namn och jag får chansen att vara anonym när jag vill. Jag har alltid drömt om att heta Kinsella. Det låter så fint.
Kinsella tar upp min Iphone som ligger på bordet och spelar in samtalet.
– Åh, jag vill ha en sådan här.
Det är uppenbart att Kinsella delar mycket av huvudrollsinnehavarens kärlek till shopping.
– Men jag är kanske inte riktigt lika extrem som Becky ... (skrattar)
Du var tidig med att beskriva kreditfällan, ett problem så stort att det kan knäcka länder.
– Ja. Nu när du säger det, jag var faktiskt oerhört tidig med det. Det finns dessutom en massa andra kopplingar i mina böcke r till finanskrisen. Titta hur Becky tvingas sälja av sina tillgångar för att täcka sina skulder. Nu ser vi hur länder och stora företag tvingas göra samma sak.
Du hade säkert varit hyllad som en guru om du varit man och varit lika tidig med att skildra samma fenomen?
– Haha, jag vet inte. Det är svårt att svara på eftersom det faktiskt aldrig varit min ambition att ha sociala kommentarer i mina böcker. Det har bara blivit så när jag plockat upp företeelser och fenomen. Allt jag vill är att vara rolig. Jag kunde aldrig ana att folk över hela världen skulle känna igen sig i Shopaholic-böckerna. Men jag inser naturligtvis att böckerna är fulla av sociala kommentarer och jag är stolt över det.
Dina böcker beskrivs ofta som chick lit.
– Ja, men jag kallar dem hellre komedier.
Chick lit används gärna som en nedvärderande term?
–Ja. Men jag bryr mig inte. Om chick lit betyder att jag skriver om aktuella saker som engagerar kvinnor så är jag stolt över att skriva chick lit.
Kinsella skakar på huvudet.
– Jag har alltid hatat snobberi. Jag har aldrig mött en människa som inte har en fantastisk historia att berätta. Varför skulle vissa människors öden eller vissa historier betraktas som mindre värda? Jag har aldrig förstått det.
I nya En mini-shopaholic i mammas fotspår är det en tvååringen som knäcker familjens budget.
– Ja, det blir allt vanligare att mammor omhuldar sina barn i lyxprodukter. Och hela tiden hittar bra argument för sitt handlade. Jag är likadan. Man vill handla design-bebiskläder eller en tokdyr barnvagn och skyller sitt shoppingberoende på att barnets behöver något av extra bra kvalitet.
När man läser dina böcker får man en känsla av att kvinnor lever i en värld där de hålls tillbaka av pressen att vara perfekta.
– Ja, inga fel eller brister tillåts längre. Medier skriker att vi måste vara fulländade på alla sätt. Vi ska inte bara vara fantastiska yrkeskvinnor och mammor, vi ska dessutom ha ett sensationellt sexliv. Och på sommaren ... Du kan inte bara ta med dig några mackor och saft till picknicken längre, alla mammor ska ha med sig lyxiga deli-korgar. Och vara smartast på föräldramöten, samla in mest pengar till skolresor och vara bäst klädda.
Vad fick dig att börja skriva böcker?
– Jag arbetade som finansjournalist på Fleet Street i London på en månadstidning som var väldigt tråkig, en typ av tidning där ingen egentligen vill arbeta. Vi jobbade som idioter när det var nära pressläggning, men när det var lugnt fick vi inte vara lediga utan var tvungna att sitta sysslolösa vid våra datorer. Av tristess började jag skriva en bok. Jag hatade dessutom fakta. Fakta kommer alltid i vägen för en bra historia. Dessutom gillade jag inte att intervjua folk. Jag drömde alltid om att få hitta på deras citat i stället så att det blev mer spännande.
Minns du första gången du insåg att du kunde leva på att vara författare?
– Ja, jag stod i en telefonkiosk på Fleet Street och ringde min förläggare. Det var på den tiden det inte fanns mobiltelefon. Jag hade haft två böcker på topplistan och jag använde fler och fler jobbluncher till att ge intervjuer. Jag var tvungen att smyga ut till den där telefonkiosken för att sköta allt som hade med mitt författarskap att göra. Jag minns att jag sa till min förläggare att jag funderade på att sluta på journalistjobbet. De tittade på försäljningssiffrorna under tiden jag väntade i telefonkiosken och sa sedan: ”Ja, det kan nog gå bra …” Jag gick direkt in och sa upp mig. Jag undrar om den där telefonkiosken är kvar?
Är författare fortfarande ditt drömjobb.
– Ja, jag lever min dröm.
Något livstips?
– Gör det mesta av varje chans du får.
Kinsella börjar fingra på min Iphone igen.
– Alltså, jag bara måste ha en sådan här.
Köp Sophie Kinsellas böcker på Adlibris